Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2010

Jag tänkte dela med mig av några bilder från juli 2009.

Lilja

Tvillinggunga

Read Full Post »

Öroninflammation nr. 4

Läkaren på vårdcentralen tyckte att det var roligt att få se så söta och glada tjejer. Hon tog sig tid och försökte först vinna deras förtroende. Efter att ha låtit Lilja inspektera stetoskopet så gick det bra att lyssna på ryggen och hon hjälpte till att hålla upp tröjan. Läkaren lös med den lilla ficklampan på Liljas hand innan hon tittade i öronen och Lilja satt så stilla och fint. Sedan när läkaren ville titta i halsen gapade hon stort och räckte ut tungan duktigt. Undersökningen gick snabbt och utan protester.

Nelia hade följt med i allt som hände Lilja och när det var hennes tur lyfte hon på tröjan och vände ryggen till. Men sedan när det var dags för öronen ville hon inte riktigt. Första örat gick  ganska bra men andra örat ville hon till en början inte alls. Hon satt ändå stilla och fint till slut eftersom Nelia märkte att läkaren tog det så försiktigt hon bara kunde. Det fanns en liten öroninflammation i det örat och Nelia hade ont, då är det inte konstigt att hon inte vill att någon petar i det. Jag hade bett läkaren att inte titta i Nelias hals. Jag förklarade att Nelia kräks så lätt och hon har varit med om så mycket nu det sista. Läkaren höll med om att det var onödigt att bråka med Nelia. Hon sa också att det sällan är halsfluss när det sätter sig i öronen, något som jag inte har hört förut.

Om Nelia hade varit ett från början friskt barn så hade läkaren sagt till oss att vi kunde avvakta ett par dagar, men nu när det här handlade om upprepade öroninflammationer så ville hon sätta in penicillin med en gång. Öroninflammationerna kan annars leda till allvarliga komplikationer.

Jag hade lite snabbt och extremt förkortat dragit tjejernas bakgrund för läkaren då vi kom och hon var väldigt förundrad över tjejerna. Det var verkligen på gränsen sa hon och tyckte att tjejerna var små mirakel. Hon var så tacksam över att ha fått träffa dem.

Mina flickor är mirakel!


Nelia


Lilja

Read Full Post »

Isolering

Lilja har hosta och feber precis som Nelia hade för några dagar sedan. Jag fick också känna på förkylningen igår kväll och det kändes allt i halsen. Det är ju så lätt för mig som kan ta en bafucin (vet inte hur jag har kunnat leva utan det tidigare) men de små måste stå ut.

Imorgon skulle vi ha träffat Hanna och hennes Alexander och Sandra med hennes Filippa och Liam som föddes i vecka 24+4. Nu är jag tvungen att avstå och det känns väldigt tråkigt. Vi har varit hemma så mycket och jag vill ut och träffa vänner!

Kvällen har jag ägnat åt bokföring och roligare kan man ju ha.

Read Full Post »

När Nelia lägger sig för kvällen börjar hostan. Hon har väsande andning och vaknar, gnäller och hostar. Strax efter att hon somnade ikväll så vaknade hon och mådde dåligt. Hon kräktes i sängen och det var bara att byta sängkläder. Jag har inte fört protokoll över hur mycket mat hon har fått idag men det är inte ens hälften av vad hon brukar äta. Hon har antingen reagerat genom att visa illamående när jag matar henne och då har jag slutat. Hon har dessutom börjat med att tydligt visa att hon inte vill ha mer. Hon lyfter på tröjan och säger tackaha. Jag vet inte om jag har varit för foglig då men jag har låtit henne bestämma. Under tiden som vi var på sjukhuset så matade jag lite fast oftare. Det känns ganska omöjligt att göra likadant hemma. Vi har varit iväg hela förmiddagen och så har vi haft vänner på besök på eftermiddagen. Dessutom har jag tre andra barn att bry mig om. På sjukhuset kunde jag koncentrera mig på Nelia och jag kunde vara beredd hela tiden med en kräkpåse. Här hemma får jag städa, laga mat, tvätta nedkräkta kläder osv.

Nelia har varit väldigt pigg under dagarna men desto sämre på kvällen. Jag kunde ha åkt till vårdcentralen under drop-in tiden idag men då verkade ju allt vara bättre. Och så kommer kvällen med den hemska hostan och jag  ångrar mig och borde kanske åka in med henne men vill inte störa svärmor igen. Antagligen är det bara en förkylning, men som jag har förklarat tidigare så är en förkylning som en magsjuka för Nelia.

Jag undrar om det är möjligt att få RS igen så tätt inpå. Kan det finnas flera olika varianter precis som det finns flera olika förkylningar? Jag har undrat om det kan vara halsfluss, och isåfall borde ju Nelia få penicillin igen. Jag har också funderat över hur Nelias saturation ser ut just nu. Skulle jag gissa så tror jag att den ligger under 90, precis som då hon låg inne på sjukhuset. Utav erfarenhet så kan jag säga att det är svårt att se på rosiga fina Nelia att hon har dålig syremättnad. Åh, vad jag skulle vilja ha en sådan där POX-apparat hemma nu.

Är imorgon en annan dag?

Read Full Post »

Det verkar kanske obarmhärtigt och det är det, Nelia är dålig igen.

Hon blev dålig under natten och låg och hostade. Under dagen har hon knappt fått behålla någon mat och nu har hon legat och hostat hela kvällen. Hon kräks när vi matar henne och näsan rinner hela tiden. Jag tycker så synd om henne. Jag skuldbelägger mig själv eftersom jag inte har gett henne pulmicort morgon och kväll. Jag har inga ursäkter till varför det inte har blivit av. Men det är svårt att tvinga på henne masken efter maten eftersom hon riskerar att kräkas och vi har inga rutiner längre så jag glömmer ofta att ge henne före maten. Hon står ju inte längre på medicinen men det hade kanske underlättat för henne om jag hade gett henne det. Jag pratade med läkaren om detta då Nelia blev utskriven. Det var jag som förde det på tal och läkare tyckte att det lät som en bra idé att ge henne pulmicort igen. Nu skall jag skärpa mig och försöka ge henne medicinen åtminstone några veckor tills sommaren är här.

Jag har aldrig märkt klart och tydligt att pulmicorten har någon positiv effekt men Nelia har kräkts de två tillfällena som hon har  fått den idag. Kanske visar det att slemmet släpper i lungorna och isåfall är det ju bra.

Imorgon är det kalas för Ervin som har fyllt 4 år så nu skall jag ta och röja lite i oredan innan det är läggdags.

Read Full Post »

Knapp-pappan

Några av er har kanske läst det tidigare inlägg jag skrev i juni 2009 då jag åkte runt med habilteringspersonal för att besöka några olika resursdagis i staden. Annars så finns det inlägget här .

Idag var den andra dagen för Juni och Ervin av inskolningen på det nya dagiset. Barnen älskar dagiset och jag med, men det var ju också därför jag valde det. Nelia och Lilja är med hela tiden och de verkar också trivas jättebra. Vi var ute på den stora gården idag och det var omöjligt för mig att hålla koll på dem båda samtidigt. De sprang åt varsitt håll och gjorde olika saker. Nelia åkte rutschkana om och om igen och Lilja gillade den stora runda gungan. Jag får erkänna att jag var lite orolig men de kommer ju snart att börja där också och då kan jag inte vara här och passa på dem. Det är kanske dags att vänja sig.

Jag stod och pratade med en kille som jobbar på Juni och Ervins avdelning när barnen gungade. Jag berättade om varför tvillingarna skall börja på resursavdelningen. Då berättade han att han har en dotter som också har en resursplats fast på ett annat dagis. Han hade helst haft sina barn på detta dagiset men han ville inte utsätta sig för risken att hamna i konflikter med personalen på sitt arbete. Det kom fram att hans dotter gick på ett av de dagisen som jag besökte förra sommaren och då berättade jag att det hade varit mitt andrahandsval. Jag berättade också om varför, att jag hade mötts av en naken flicka med knapp den där varma sommardagen och att det var en stark upplevelse för mig att få se en så stor och söt tjej gå runt med knapp som om det inte var något särskilt. Det var hans dotter. Han hade fått höra om att någon kommit för att besöka dagiset och blivit så glad över att ha fått träffa hans dotter. Ibland är världen väldigt liten.

Jag hade en stund idag. Jag funderade över hur märkligt det kommer att kännas när alla mina barn går på dagis. Det knöt sig i magen på mig och jag grät. Inga fler småbarn. Jag kommer att gå ensam här hemma och det kommer till en början att kännas väldigt konstigt, men samtidigt tror jag att jag kommer att vänja mig fort. Det är så ledsamt bara att tiden inte kan stå stilla. Jag skulle gärna frysa tiden nu och ha mina barn så här små för alltid. Jag vet att de är små ett bra tag till men åren går fort. Kanske är det extra jobbigt att släppa ut Nelia och Lilja i världen men det var också väldigt jobbigt när det var dags för Juni och Ervin att börja dagis. Jag älskar ju att vara med dem och se allt de gör.

Read Full Post »

Jag har hamnat lite efter i allting efter allt som har hänt. Det är mycket att göra och nu är vi i sluttampen med städningen av det gamla huset. Den första maj skall de nya ägarna få nyckeln. Därför blir det inte mycket skrivande här.

Vi är i alla fall friska (just nu) och imorgon fyller min älskade Ervin 4 år! Han är min födelsedagspresent. Dessutom är det barnens första dag på det nya dagiset. Vi skall fira dagen med min syster Line och hennes dotter Nora och senare på kvällen med morfar och Ewa. Lite städning i gamla huset skall jag också försöka klämma in tack vare att Line passar barnen i några timmar. Suck, det blir fullt schema!

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: