Vi kom in på avdelningen runt två-tre på natten. För att inte väcka dem som sov i vårt gamla rum så fick Nelia och jag sova på tian, isoleringsrummet. Knappast någon försämring från det förra rummet utan snarare förbättring. Det var bara en sängplats och ändå större än ett halvt dubbelrum. Dessutom fanns egen toalett med dusch. Jag undrar just vad för människoöden som har utspelats där inne.
Sköterskan som tog emot oss gjorde iordning för natten. Så sa hon att jag kunde lägga Nelia för det är ju när Nelia sover som hon har det jobbigt. Annars är hon ju vanliga spralliga Nelia, även då klockan tre på natten. Det kunde dröja innan läkaren kunde komma och jag lade mig bredvid Nelia för att hon skulle lugna sig och plötsligt så sov vi båda två. Jag har diffusa minnen av en larmande pox-apparat och sköterskor som lutat sig över Nelia. Jag tror jag frågade ”syrgas?” och fick ett ”ja” innan jag slocknade igen. När jag vaknade sov fortfarande Nelia och hon hade en syrgastratt intill ansiktet. Jag frös i sängen och tänkte att det nog var skönare att få på sig kläderna. Jag tog på mig kläderna jag hade igår och i förrgår och längtade efter en dusch och rena kläder.
Det gick några timmar och till slut kom läkaren. Tack och lov samma läkare igen. Det första han sa var att han skämdes. Men han var glad över att få se söta Nelia igen. Den här läkaren är väldigt trevlig och skojfrisk och han busar med Nelia varje gång. Han sa att han inte ville skicka hem oss över natten igen men att vi kunde åka hem på dagpermission. Vi skulle alltså tillbaka på kvällen igen.
Vi var snart på väg hem igen och hemma satt barnen och åt våfflor som svärmor hade gräddat. På kvällen kom äntligen pappa hem och vi kunde umgås som en hel familj under en timme för första gången på nästan tre veckor. Jag var mest ledsen och irriterad över att jag hade så mycket att göra och inte alls hade lust att åka tillbaka till sjukhuset samtidigt som jag ville följa med Nelia. Vi bestämde i alla fall att André skulle åka in med henne så att jag kunde försöka komma ikapp med beställningarna till Pytteliten. Jag har många kunder som väntar på sina saker nu. Det kändes tungt att stanna hemma men ändå skönt att se fram emot en natt i min egen säng med mina andra barn.
Ervin klagade över att han hade ont i magen och jag hade honom i min famn medan jag spelade Super Mario på Nintendo 64. Barnen älskar att titta på och jag tycker det är kul att spela. Klockan blev mycket innan jag sa att det var dags att gå och lägga sig. Ervin ville knappt stå upp. Han fick ligga bredvid Juni i hennes säng och han kröp ihop i en liten boll. Jag bad Juni att hämta en spypåse och hon hämtade en liten apotekspåse. Jaja tänkte jag, det är nog bara magknip.
Det dröjde inte länge förrän jag hörde något inifrån barnens rum. Jag ryckte med mig pottan och sprang in. Ervin hade kräkts i sängen men det kom ännu mer. Stackarn kräktes genom näsan och svalde en massa luft. Magsjuka!? Jag tänkte genast på lilla Nelia och hur dåligt rustad hon är för ännu en infektion nu. Hon har knappt behållt maten idag och det har inte varit mycket bättre under senaste 12 dagarna. Dessutom har hon det jobbigt i lungorna, halsen och ett öra.
Hur skall detta sluta?
Har du Sempers magdroppar hemma? Kanske kan det hjälpa lite? Här kör vi med det hela tiden, även mamma och pappa när vi börjar känna oss krassliga och det verkar fungera bra!
Håller tummarna för er! Snart är våren här på riktigt och infektionerna kommer säkert minska!
Kram och pepp!
HEj Emmy, stackars er, det tar aldrig slut för er. Jag hoppas verkligen att Nelia blir bättre men samtidigt är dte tufft om hemmabarnen är dåliga, alltså att ta hem henne då =(. Som sagt det tar aldrig slut =)
Hoppas förresten att ni trivs i nya huset, var ligger det? Vilket dagis ska barne gå på?
Tänker på er Erica och Alexander
Nämen, ska tråkigheterna aldrig ta slut? Krmar om dig till tusen och som jag sagt förr, önskar jag kunde göra mer för er.
Kramar från oss
Hoppas att det inte var magsjuka som Ervin fick.Hoppas att allt vänder för Nelia snart så ni alla kan vara hemma tilsammans.Tänker på er.Kram på er
Jadu Emmy… det har ju vart en del magsjukor på dagis som jag berättade för dig, det va ju några på draken som vart magsjuka i veckan. Wilda har ju vart ledigt 2 veckor nu som tur är. Hoppas det inte blir alltför jobbigt. Tänker på er hela tiden!
Tack alla goa vänner!
Vad tråkigt det skulle vara utan era tankar tillägnade oss.
Ervin kräktes 3 gånger sammanlagt. Det är helt annorlunda mot när Nelia kräks. Det här var mängder med matbitar i och förfärlig stank i hela huset. När Nelias mat kommer upp igen luktar det bara svagt som champinjon.
Ervin mår bättre idag men klagar över ont i magen och det är ju inte så konstigt. Jag väntar på jordbävningen då resten av oss blir dåliga. Jag har redan fått tvätta två madrasser, två kuddar och två täcken, är inte färdig än och undrar om det hinner torka till kvällen.
Jag skall se om jag kan komma iväg och köpa magdroppar. Jag får ta och äta några pepparkorn så länge.
Nelia kommer få sova minst en natt till på avdelningen eftersom hon behövde syrgas igen.
Suck och kram
PS. Erica, vi trivs jättebra i nya huset. Det är gigantiskt! Vi har en lekplats som heter duga (det har ju faktiskt varit ett dagis här). Vi skall ut nu och leka lite.
Vi bor ju i Skredsvik mellan Hogstorp och Skredsvik kyrka. Om du kommer från Torp-Hogstorp och svänger in mot Skredsvik så kan du efter en stund se ett STORT trevåningshus på höger sida (Kolsby). Du är så välkommen när vi väl har blivit friska. Ja, det är förstås ni alla som känner mig och läser här.
Vitpepparkorn har aldrig funkat på oss. Men du o André kanske kan skydda er med wishkey i alla fall 🙂 jag tog ett glas Wiskey 3 kvällar i rad efter Wilda blivit dålig sist. Vi andra klarade oss för ovanlighetens skull. Vet inte om vi bara hade tur eller om det verkligen va wiskeyn som hjälpte. Men det kommer jag köra på i fortsättningen i alla fall 🙂
Hej Emmy!
Kommer gärna och hälsar på när ni blivit friska.Det var ju ett tag sedan vi sågs sist.Hoppas att Nelia slipper syrgasen snart.Och hoppas att det inte blir så mycke tvätt för dig .Täner mycket på er alla.Krama alla från oss.
Mia