För dig är 600 gram kanske ett smörpaket eller en inbunden bok.
Jag vet att sexhundra gram kan vara så mycket mer, en hel liten människa.
Just nu är 600 gram också så mycket som gått förlorat under senaste förkylningen. Nelia tappar lätt de där grammen och det är svårt att ta igen dem. Vi hade just nått 15 kilo. Ett målsnöre för oss samtidigt som läkaren berättar att om Nelia hade följt sin kurva skulle hon väga 17 kilo nu. Nelias kurva är anpassad efter henne och hennes tidiga start, ändå lyckas hon inte hålla sig till den.
Det började förstås dala när vi svälte Nelia i somras. Men trots att Nelia faktiskt äter bra på dagen och att vi matar henne i sömnen på natten så händer det inte mycket på vågen, förutom när hon faller…
Visst går det uppåt när hon är frisk, men otroligt långsamt. Vi hade lyckats plocka ett par hekton upp till 15,2. Nu väger Nelia 14,6.
Så börjar den långsamma vandringen upp till 15 igen.
Vi matar Nelia i knappen klockan nio varje kväll. Tanken är att vi skall mata henne vid midnatt också men ofta är vi för trötta eller sover redan. Nu när den där fyran uppenbarat sig i mitten igen anstränger jag mig förstås ännu mer och den där midnattsmatningen ger genast plus i vikten.
Det är uppenbart att Nelia inte klarar sig utan knappen än men vi har kommit långt. Dagis har inte ens någon sondnäring längre. Vi behöver aldrig ha med näring eller sprutor så fort vi skall någonstans. Nelia äter det som bjuds men vägrar äta grönsaker. Vi skulle aldrig drömma om att tjata på henne om det gröna så som sedvanligt är. Men vi har märkt att en liten gnutta tjat ändå behövs och den stora skillnaden är att vi vågar tjata. Nelia tröttnar fort på att äta och kan lämna sin mat av tristess, särskilt nu då hon varit förkyld. När hon åt som minst varnade jag henne att jag skulle behöva mata i knappen och hon protesterade inte, så jag matade henne faktiskt. Men efter det tillfället har jag varnat ett fåtal gånger och då har hon istället valt att sitta kvar och fortsätta äta. Igår blev en halv pannkaka plötsligt en och en halv pannkaka.
Hon är verkligen ett mysterium, lilla Nelia.
Ändå är hon inte ensam i världen.
En storasyster ringde mig idag och vi talade länge. Hennes familj lever just nu i den där svåra tiden med kräkningar, infektioner och sjukhus. Lillasystern var också en 600-grams-bebis och har idag knapp. Jag kunde höra hur tyngden från storasysterns axlar lättade ju mer jag berättade. Kan min mamma få ringa dig undrade hon, och jag förstår alltför väl vilken ångest och oro som kantar deras dagar.
Read Full Post »