Nelia har varit dålig ett tag och dagen innan julafton kräktes hon flera gånger men jag antog att det berodde på att magen krånglade för henne. På julafton blev det bara värre och värre. Jag sprang mellan köket och badrummet. Ena stunden förberedde jag julmiddagen och andra stod jag och tröstade Nelia då hon kräktes över badkaret. Hon hade hög feber runt 39 som var svår att få ner. Vi varvade Ipren och Alvedon eftersom de inte verkade tillräckligt länge. Ju längre dagen gick märktes det att Nelia fick allt svårare att behålla maten. Hon bad hela tiden om juice men bara någon minut efter hon fått det så kom det uoo igen. Hon kräktes upp slem då det inte fanns något annat i magen. Det var så jobbigt för henne att hon blev helt utmattad. Hon var med då vi öppnade julklapparna men sov bort mycket av dagen.
När allt julfirande äntligen var överstökat och jag kunde gå från diskhon var jag väldigt orolig för Nelia. Jag kände att det nog var nödvändigt att åka till sjukhuset eftersom hon inte fått någon vätska i sig. Men jag ville inte låta henne vänta ännu längre på att få vätska i sig. Jag gjorde vätskeersättning och Line och jag gick in till Nelia i sängen och började ge henne 5 ml var femte minut. Efter ett tag bestämde vi oss för att åka in för vi såg att Nelia hade svårt att syresätta sig då hon andades djupt med hela magen och bröstet. Line följde med för att hjälpa till att fortsätta med vätskeersättningen hela tiden. Det var så skönt att få sällskap. Vi hade lyckats få i henne 235 ml då vi var framme på akuten.
Jag sa till Line redan i bilen att jag gissade att Nelia hade runt 80 % i syresättning så jag blev inte förvånad när det stämde. När läkaren kom dröjde det inte länge förrän ha sa att Nelia behövde läggas in. Han trodde att det var lunginflammation så Nelia fick ordinerat dropp, bensylpenicillin (intravenöst kåvepenin), adrenalin, betapred och remiss till röntgen. Vi kom till avdelning 23 och fick rum 10. Till slut runt klockan 5 fick vi sova en kort stund innan morgondagens rond.
Jag väcktes av en sköterska som sa att läkaren var där. Han stod vid Nelias säng och sa att vi skulle till röntgen med en gång. Det är inte särskilt trevligt att vakna på det sättet. Jag fick snabbt klä på mig och gå iväg med Nelia som låg i sin säng. Jag lyfte över Nelia till britsen under röntgenkameran och de tog två bilder. Efteråt fick Nelia välja en ring av flera med olika färger. De hade ingen rosa så hon valde blå. Då frågade sköterskan vilken färg Nelias syster ville ha. Nelia fick ta en ring till Lilja också. Hon måste ha läst i journalen att de är tvillingar för jag hade inte sagt något.
Röntgen visade att Nelia hade stråk i sina lungor och att det var lunginflammation. Hon var dåsig hela dagen och såg mest på barnprogram. Senare kom alla syskon på besök. När de hade vaknat på morgonen visste de inget om att Nelia och jag åkt till sjukhuset. De blev ledsna över att se Nelia alldeles svag i sjukhussängen. Lilja grät när hon kramade om mig, hon hade saknat mig. Det var så skönt att få de små armarna runt mig. André busade lite och Nelia gav ett svagt kort leende med ena mungipan. Jag antar att det hon inte ler för att hon är så svag men också för att hon är så torr om läpparna att de har spruckit.
Nästa dag var annandagen och inte så mycket annorlunda juldagen frånsett att vi inte fick besök. Jag fick äntligen duscha i och för sig. Nelia var fortsatt väldigt trött och svag men sent på kvällen började hon sparka med benen under täcket. Det liksom kröp i benen på henne. Jag fick upp henne på benen men hon kunde ju inte gå någonstans eftersom hon satt fast med droppet och med syrgas-slangen. Jag lyckades i alla fall få över henne till min säng och drog bordsskivan över sängen så satt vi där och pusslade pusslet med jordgubbsLisa som hon fått i julklapp. Vi spelade något annat spel som jag inte kunde reglerna till. Men snart så försökte hon lägga sig ned bakåt. Hon var så trött att hon somnade så fort jag burit över henne till hennes säng.
Idag på ronden kom ytterligare en läkare som jag känner igen sedan tidigare. Han lyssande på Nelias hjärta och sa till studenterna att lyssna efter honom. Han berättade att det kunde vara en form av lunginflammation som Nelia led av, mycoplasma, och att det isåfall behövdes en annan behandling för att få bukt med det. Vi behövde ta blodprov men skulle antagligen inte få svar förrän imorgon. Jag tycker inte att Nelia har blivit något bättre sedan vi kom in så det lät som en rimlig förklaring och jag ville ha svar med en gång så att vi kunde ge Nelia rätt behandling, men det var bara att vänta.
Nelia sov nästan hela dagen idag och hon pratar knappt något frånsett enstaka nej och ja. När vi grejar med henne säger hon ”e bra!” för att vi skall låta henne vara. Hon är allt annat än bra.
Det kom en kvinna från labbet och skulle ta blodprovet på Nelia. Hon fick sticka i tre fingrar för att fylla två rör. Nelia var väldigt ledsen och skvätte ner lakanet med blod när hon försökte hindra oss från att hålla fast henne. Nelia fick än en gång en ring och valde en rosa. DÅ sa hon ”Lilja också” och tog upp en lila ring ur burken också. Jag förklarade att Nelia hade en tvillingsyster och då sa kvinnan att Lilja så klart också skulle få en ring. Inte nog med det jobbiga blodprovet så gick den värdefulla PVK:n nummer två sönder idag och vi fick börja ge henne penicillinet i knappen istället. Efter alltihop så somnade Nelia av utmattning.
André kom senare tillsammans med Lilja. Jag pusslade och gosade med henne. Nelia sov länge men till slut vaknade hon så att hon fick träffa pappa och Lilja. Hon pratade med Lilja och såg plötsligt lite piggare ut. Lilja klappade på Nelia och då klappade Nelia på Liljas hand. Lilja skrattade och tittade på mig. ”Hon klappar mig men det är inte synd om mig” sa hon. ”Stackars Nelia”. Lilja fick de två lila ringarna av Nelia som bokstavligt talat hade kostat både blod och tårar. När de hade gått somnade Nelia igen och sov sedan hela dagen.
Sköterskan som kom här på kvällen berättade att det inte var mycoplasma som Nelia har så hon har fått rätt behandling hela tiden. Hon sa också att det antagligen skulle vända för Nelia imorgon så jag hoppas på det.
Mirakeltvillingar 