Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Ljumskbråck’

2 år sedan

För två år sedan var vi inlagda på östra för Liljas ljumskbråcksoperation.Vi har varit med om så mycket men jag kan inte se att något av det tynger tjejerna idag. Visst är flickornas kroppar fulla med ärr efter operationer och nålar men de lever! Jag är så lycklig för att jag har alla mina barn hos mig.

Read Full Post »

Detta bildspel kräver JavaScript.

Read Full Post »

Read Full Post »

Jag lämnade Lilja uppe på plan 6 där hon skall opereras för sitt ljumskbråck. Två mycket vänliga narkosläkare tog min flicka och lämnade mig ensam kvar i slussen. Kvinnan bar Lilja i famnen och mannen tog med min kamera. Kanske skulle de ta några bilder inne i operationssalen om de fick lov. Jag förklarade att jag bara ville veta hur det ser ut där inne och hur Lilja hade det, inga läskiga bilder. När hon försvann in genom dörren till det för mig okända kändes det så tomt av saknad och rädsla. Jag vet inte vad som sker med henne där inne. Det känns hemskt att lilla Lilja är där med människor som hon inte känner och är med om hemska saker utan att jag är där och tar hand om henne. Det är ju det jag borde göra. Jag gick tillbaka till Ronald McDonalds Hus efteråt med en tom barnvagn, med ögonen fyllda av tårar.

Read Full Post »

Vi har varit på Drottning Silvias barn- och ungdoms-sjukhus i Göteborg sedan tio i morse. Det är dags för Liljas ljumskbråcks-operation som blir imorgon mitt på dagen. Eftersom hela familjen skall stanna över natten på Ronald McDonalds Hus så var det mycket att packa och göra i ordning innan vi kunde åka hemifrån. Det var ändå skönt att vi alla kunde åka tillsammans. Juni och Ervin har försökt att fördriva tiden i lekrummet här på avdelningen men de tröttnar fort på att vara där om inte jag leker med dem. Vi har gått fram och tillbaka i korridorerna och jag har försökt läsa för dem men det är så många människor som kommer och går att det är svårt för dem att koncentrera sig. Efter ett tag blev Ervin trött och behövde vila. Inne på vårt rum fanns en säng och på den en lapp där det stod att man inte fick vara i sängen. Timmarna gick ju och det var tröttsamt att trängas inne på det lilla rummet så till slut lade jag mig på sängen med Ervin. Vi hade bara legat i några minuter då läkaren äntlligen kom och hade ett kort samtal med oss. Jag träffade narkosläkaren också uppe på operation. Det sades inget särskilt och vi var irriterade över att ha fått åka hemifrån en dag tidigare för detta och dessutom fått vänta så länge idag. Ingenting sades som inte hade kunnat sägas i ett brev eller på telefon. Jag kan förstå att det är viktigt att träffas på riktigt, men när man har några barn att hålla reda på och två småttingar som skall matas i ett så blir det bara för mycket.

Först sent på eftermiddagen fick vi komma till vårt rum, Björnen, här på Ronald McDonalds. Barnen älskade att få röra på sig och snart var hela Huset undersökt. Det påminde mycket om Huset i Lund och jag tror att barnen tyckte att det var kul att få komma ”hem” igen. De fick lekkompisar och det var fint väder ute så barnen sprang in och ut. Vi har varit iväg och handlat lite förnödenheter också men nu är det sent och de stora barnen ligger och sover i sina sängar. André och jag sitter och tittar på TV och Nelia ligger i Andrés
knä och får mat. Hon är så trött att hon sover djupt. Vi inväntar morgondagen men jag fasar för hur det kommer att bli. Vi skall snart bada Lilja och tvätta henne med en svamp med desinficerande medel. Efter det skall hon få mat. Tvättningen skall göras om imorgon, så att hon är ordentligt ren inför operationen. Lilja skall fasta från klockan fem imorgon och klockan åtta skall vi vara på
avdelning 327. Tidigast klockan tolv kommer hon att opereras. Hur skall det gå med stackars Lilja när hon blir hungrig vid niotiden och inte få äta under ytterligare tre timmar minst. I värsta fall kommer de att ge henne dropp eftersom hon är så liten. 3710 gram väger hon nu förresten, snart är hon uppe i Ervins födelsevikt på 3850 gram.

Read Full Post »