Jag får erkänna att jag inte trodde att så små barn som mina var då de föddes skulle få dricka bröstmjölk. Jag trodde nog inte så mycket, kanske att det var något dropp eller någon annan vätska de fick. Det var inget som jag hade funderat så mycket över. Men så fort som jag hade kommit igång med mjölken så fick de min mjölk att dricka. Innan det fick de så kallad bankmjölk från andra mammor. Mjölken får de via en sond som går ner genom näsan ner till magsäcken. André och jag brukar själva sitta och sondmata töserna med mjölken i sprutor som vi kopplar på sondslangen. Vi brukar också få ge dem vissa mediciner via samma slang under matningen. I början fick tjejerna bara 2 ml. mjölk under matningen och detta fick de var tredje timma. Nu får de 16 ml. i mjölkmängd. Oavsett hur mycket de får så skall matningen ta ungefär 15-20 minuter. Om de sjunker i saturationen, syresättningen av kroppen, så gör man ett litet uppehåll.
Jag borde pumpa var tredje timma men det blir oftast lite längre än så mellan pumpningarna. Då går jag till ett av amningsrummen på avdelningen där det finns bröstpump. Jag har också fått låna en pump men jag tycker inte särskilt mycket om den. Dessutom är det besvärligt att sterilisera den varje gång jag har använt den. Som igår hade jag precis kokat alla delarna då ett barn här på Ronald McDonald’s Hus nös tvärs över hela köket. Jag fick börja om från början.
Det är fantastiskt det här med mjölken tycker jag. Hade inte neonatalvården kommit så långt som den har idag så hade inte mina tjejer klarat sig alls då de föddes. Ändå förbereder kroppen sig på att ta hand om barnen genom att producera mjölk och barnen gör allt de kan för att överleva. Mjölken kommer ändå och dessutom är den särskilt näringsriktig för så små barn. Jämfört med mjölken från mammor till fullgångna barn så har mjölken från mammor till underburna barn mer fett och protein den första tiden. Laktosinnehållet är lägre, vilket är lämpligt med tanke på barnens omogna matsmältning. Mjölken innehåller också mer lysozym som är en antioxidant som b.la. hindrar infektion av E. Coli och vissa typer av salmonella. Efter cirka en månad så har mjölken från mammor till underburna barn samma innehåll som den från mammor till fullgångna barn. Visst är det fantastiskt! Det är också underligt hur de små omogna kropparna klarar av att smälta maten. Våra flickor klarar dessutom det väldigt bra.
Min mjölk sparas under ett dygn i veckan och skickas på analys. Det visade sig att proteinet är för lågt i min mjölk och det är ju viktigt för hjärnans utveckling. Därför får de ett tillskott i mjölken. Tyvärr kan de bli lite hårda i magen av det.
I början var det jättejobbigt när mjölken började rinna till. Varje morgon vaknade jag med Dolly Parton-bröst som ömmade jättemycket om någon kom när mig. Jag pumpade massor varje gång och det blev ungefär en liter per dygn. Nu har jag äntligen fått ner mängden så att jag inte har panik på morgonen. Det är bara att pumpa längre och oftare om jag vill få upp produktionen igen.
Just nu äter ju tjejerna 16 ml. per måltid vilket blir nästan 250 ml. per dygn för dem båda. Det är hälften av vad jag pumpar per dag just nu. Sjuksköterskorna har dock varnat mig att det kommer öka och att det därför är bra med ett lager i frysen. All mjölk som jag pumpar fryser de nämligen in dygnvis. Mjölken blandas eftersom näringsinnehållet förändras över dagen. De tar alltid av den äldsta mjölken först. Just nu så får flickorna mjölken som jag pumpade den 14 december, så jag har tre veckors försprång. För ett tag sedan hade jag fyllt ett helt frysfack själv och de har nu börjat på ett nytt som redan är halvfullt. Hur skall det här sluta.
Det finns ju en möjlighet att donera mjölken precis som någon annan har gjort för att mina flickor skulle få mat den första tiden. Eftersom jag är nålrädd och inte klarar att ge blod så skulle det vara ett annat sätt att få ge tillbaka till sjukvården. Jag har ju många att tacka för att mina barn mår bra idag.
Read Full Post »
Mirakeltvillingar 